Aktuell forskning visar att människor lär sig nya saker under hela sin livstid. Språkkunskaper kan övas upp precis som alla andra färdigheter. Det är också känt att språkkunskaper utvecklas väl genom vardaglig interaktion.

Helsingfors stad har många arbetsgemenskaper där flerspråkighet är vardag och där man lär sig finska eller svenska vid sidan av och med hjälp av arbetet. Att utveckla ett professionellt språk samtidigt som man arbetar är ett meningsfullt och effektivt sätt att lära sig. När arbetsgemenskapen stöder språkinläraren går språkutvecklingen smidigt. I staden vill vi stödja språkinlärning bland våra anställda.

På Stengårds seniorcenter finns det flera arbetsgemenskaper där detta avspeglas i praktiken. Sufyan Al-Gburi som kommer från Irak arbetar som vårdbiträde. Jay-Ar Alimbuyao rekryterades i december 2023 från Filippinerna till Finland och Stengårds seniorcenter för att avlägga utbildningsvägen för kvalificerade sjukskötare.

Utöver yrkeskunskaper behöver social- och hälsovårdspersonal ha tillräckliga muntliga och skriftliga språkkunskaper för sina arbetsuppgifter. Utbildningsvägen för kvalificerade sjukskötare har utvecklats i Helsingfors, och där värdesätts examina som avlagts utomlands och kompetensen hos personerna som avlägger utbildningsvägen. Utbildningsvägen påskyndar processen för sjukskötare att börja arbeta med det egna yrket i Finland. I den kompletterande utbildningen betonas studier i finska vid sidan av skräddarsydda arbetsuppgifter.

Sufyan bodde först i Lieksa i åtta år, och under den tiden studerade han till vårdbiträde. Han började arbeta som vårdbiträde på Stengård i augusti i fjol efter att ha flyttat till Helsingfors. Sufyan hann studera finska i fyra år när han bodde i Lieksa. Nu går han inte längre på språkkurser i finska, utan lär sig mer i vardagen och på jobbet.

”Det är svårare att lära sig ett språk i skolan, jag lär mig bäst genom att prata med människor. I Helsingfors märkte jag att det också finns skillnader i finskan, i Lieksa uttalade man till exempel ordet selvä som ’selevä’, till skillnad från här”, säger Sufyan.

Jay-Ars utbildningsväg för kvalificerade sjukskötare inkluderar inte bara arbete utan även skoldagar på Metropolia. Hon studerar finska i skolan och säger att hon också lär sig finska genom att titta på tv och filmer.

”Särskilt i början var det svårt att förstå vad till exempel klienterna säger, men mina kollegor hjälpte mig genom att upprepa eller förklara saker med andra ord, och så småningom började jag förstå mer. En av mina kollegor talar också tagalog, mitt modersmål, och det är roligt. Det hjälper mig också att lära mig finska ord”, säger Jay-Ar.

Genom skolan har Jay-Ar också fått bland annat en finsk-svensk-engelsk arbetsbok med fraser som används i vårdarbetet. Denna typ av hälften används i de olika arbetsenheterna på Stengård.

Säkerställer samförstånd 

”Vår enhet är ganska mångkulturell. Vi har fått medarbetare från bland annat Sri Lanka, Kosovo, Ryssland, Estland och Thailand. Vi talar dock finska tillsammans på enheten. Engelska används bara som hjälpspråk vid behov”, säger Sari Harakka, avdelningsskötare och Jay-Ars chef.

”Ibland kan det vara svårt för personer med två olika språkliga bakgrunder att förstå varandra, det kan uppstå missförstånd eller ett ord kan vara obekant för båda. Då kan tredjepartstolkning vara till hjälp”, säger Sari.

Johanna Karlsson började på Stengård förra sommaren som avdelningsskötare på den svenskspråkiga enheten. Även hennes enhet präglas av språklig och kulturell mångfald.

”Vi har fått medarbetare åtminstone från Kenya och Filippinerna. På vår enhet är det naturligtvis en extra utmaning att lära sig två språk, finska och svenska, vid sidan av arbetet. Vi tar också hjälp av en finsk-svensk-engelsk bok med fraser för vårdarbetet”, säger Johanna.

”Det är fantastiskt att se språkutvecklingen. Vår medarbetare från Kenya har lärt sig finska mycket bra. Medarbetaren har precis tagit examen som vårdbiträde, fått fast anställning hos oss och ska härnäst också börja lära sig svenska”, säger Johanna.

På Stengård får medarbetarna stöd med att utveckla sitt professionella språk, särskilt muntligt: man talar tydligt och säkerställer samförstånd genom att ställa frågor som ”hur förstod du det här?”.

”När det gäller att ansöka om semester eller sjukfrånvaro ger vi ofta rent konkret hjälp, vi visar var och hur de ska klicka i systemet. Då kan det också hända att vi byter till engelska, för att göra det lättare att förstå”, säger Sari Harakka.

Flerspråkighet är till fördel i klientarbetet 

Flerspråkighet och kulturell mångfald kan också vara till fördel i klientarbetet på ett sätt som inte är så uppenbart. Helsingfors blir allt mer mångkulturellt, och det gäller även klienterna på Stengårds seniorcenter.

Sufyan berättar om en kollega som arbetar på samma enhet och som ursprungligen kommer från Egypten, men som har bott i Ryssland i nästan 15 år.

”Vi hade en klient som talade ryska och bara dålig finska, så min kollega kunde prata med honom. En annan klient kom från Irak och talade inte egentligen några andra språk, men jag kunde kommunicera med honom”, säger Sufyan.

”De kulturella skillnaderna mellan klienterna framträder i många situationer. Processen för omhändertagandet av en avliden skiljer sig till exempel mycket åt i olika kulturer och är en känslig och viktig fråga att ta hänsyn till. Å andra sidan har kulturella bakgrunder en inverkan på helt vardagliga saker, till exempel på kostval eller andra val i vardagen. Ur den synvinkeln kan det också vara bra om vi har människor från olika kulturer i vår personalstyrka, så att vi förstår dessa skillnader bättre och kan ta hänsyn till dem”, säger Johanna Karlsson.

Sari Harakka upplever att man inom Helsingfors stad har börjat fästa allt större uppmärksamhet vid ledningen av flerspråkiga och mångkulturella arbetsgemenskaper.

”Olika material finns tillgängliga, till exempel har seniorcentrets verksamhetsplan översatts till engelska. Medarbetarna har också möjlighet att delta i kurser i finska varje vår och höst”, säger Sari.

Tips för språkinlärning och ledning av en flerspråkig arbetsgemenskap 

Jay-Ars tips till den som lär sig finska: 

• Titta på tv med undertexter på finska.
• Läs bilderböcker.
• Kom ihåg att öva, även hemma med familjen.

Sufyans tips till den som lär sig finska: 

• Var modig och prata med andra, även om finländarna är blyga.
• Man kan inte lära sig ett språk enbart ur en bok.
• Tänk inte att det är för svårt att lära sig. Lär dig med ett öppet sinne.

Saris och Johannas tips för att leda flerspråkiga arbetsgemenskaper: 

• Involvera alla i arbetsgemenskapen genom att säkerställa att alla har möjlighet att delta i gemensamma möten och säga sin åsikt i gemensamma frågor.
• Organisera gemensamma aktiviteter för arbetsgemenskapen.
• Visa förståelse för och tillåt att det är ansträngande att lära sig ett nytt språk. Att arbeta på ett främmande språk varje dag är verkligen tungt och kräver mer resurser än att använda sitt modersmål.
• Se till att du även får en pratstund på tu man hand med medarbetarna och fråga om de behöver stöd eller hjälp med någonting.
• Var lättillgänglig och säg det direkt till medarbetarna. I vissa kulturer kan man inte nödvändigtvis tilltala sin chef lika direkt som i Finland.
• Påminn också resten av arbetsgemenskapen om att ge råd och visa hur saker och ting görs, så att det inte uppstår missförstånd.

Meri Koskinen, Tanja Namrood och Outi Paasonen.

Skribenterna arbetar på Helsingfors stads personalavdelning. Helsingfors stad vill vara en attraktiv arbetsgivare för alla. Vårt mål är att göra det enkelt för människor med olika språkliga och kulturella bakgrunder att komma till och arbeta för staden.

På bilden från vänster till höger: Jay-Ar Alimbuyao, Sari Harakka, Sufyan Al-Gburi, Johanna Karlsson. Foto av Meri Koskinen.